Anvisningar  
Om Topelius
 

Topeliusstudier

Forskningen kring Zacharias Topelius och hans verk är relativt omfattande. Topelius mångsidighet återspeglas också inom forskningen, som har bedrivits inom vitt skilda discipliner. Från de tidiga alltomspännande biografierna har Topeliusforskningen allt mer diversifierats från 1950-talet framåt.

De tidiga Topeliusbiograferna

De tidiga studierna om Zacharias Topelius omfattar verk författade av personer som hade känt Topelius och ofta också var släkt med honom. År 1905 utkom den första Topeliusbiografin skriven av Eliel Vest (1863–1906), Zachris Topelius. En biografisk studie. Den mest betydande av de tidiga Topeliusbiograferna är dock Topelius elev, litteraturhistorikern Valfrid Vasenius (1848–1928). Efter Topelius död ägnade Vasenius sig åt att skildra sin lärares liv och 1912 utkom första delen av biografin Zacharias Topelius. Hans lif och skaldegärning, vars sjätte och sista band utgavs postumt 1930. Till Topelius svenska beundrare hörde Selma Lagerlöf, som 1920 gav ut en kort romantiserad teckning av den unge Topelius.

Zachris Schalin (1854–1938), systerson till Topelius, hör också till de tidiga förvaltarna av det topelianska arvet. Prästen och pedagogen Schalin var direktor vid seminariet i Nykarleby 1886–1904, och som aktiv kulturaktör i staden omhuldade han arvet från sin morbror både ideellt och konkret. Han ordnade en insamling för att köpa Topelius forna sommarstuga Majniemi, som återflyttades till sin ursprungliga plats på Alörn utanför Nykarleby. På sin ålders höst publicerade Schalin 1935 boken Kuddnäs. Skalden Z. Topelius' forna hemgårds historia. Schalin var en central aktör då Kuddnäs omvandlades till ett gårdsmuseum och han har också för eftervärlden spårat och bevarat skrivet material och inventarier med anknytning till Topelius.

Topelius dotterson, bibliotekarien, fil. dr. Paul Nyberg (1889–1968), är en central person i Topeliusforskningen. Nyberg tog på sig rollen som förvaltare av sin morfars litterära kvarlåtenskap, och han ordnade den s.k. Topeliussamlingen (Coll. 244) vid Helsingfors universitetsbibliotek, där han tjänstgjorde i drygt fyra decennier. Nyberg utgav delar av Topelius korrespondens (Konstnärsbrev, 2 band 1956–1960) och dagböcker (Zacharias Topelius dagböcker, fyra band 1918–1924). Därtill publicerade han 1938 en bildkrönika och slutligen biografin Zachris Topelius. En biografisk skildring (1949).

Den moderna Topeliusforskningen

Från 1950-talet tar en ny generation forskare sig an Topelius. Ett tiotal avhandlingar pro gradu skrivna vid landets olika universitet under de följande decennierna vittnar om Topelius fortsatta aktualitet. Betecknande är också att lärdomsproven representerar olika akademiska discipliner som historia, litteraturforskning, teologi, konsthistoria, filologi, kyrkohistoria och geografi. Bland författarna till dessa finner man kyrkohistorikern Mauri Noro och historikern Allan Tiitta, som båda senare doktorerade på Topelius. Noros avhandling Kaitselmusaate Topeliuksen historianfilosofiassa (Försynstanken i Topelius historiefilosofi) från 1968 behandlar ett för den senare forskningen viktigt idéhistoriskt tema. Tiittas avhandling Harmaakiven maa. Zacharias Topelius ja Suomen maantiede (Den grå granitens land. Zacharias Topelius och Finlands geografi) från 1994 lyfter fram Topelius som en av den geografiska vetenskapens pionjärer i Finland. Tiitta beskriver och analyserar Topelius som arkitekt för det nationella medvetandet genom geografin som vetenskap och folkbilding.

Professorn i litteratur Maija Lehtonen har sedan 1980-talet gjort en betydande insats inom Topeliusforskningen. Hon har publicerat ett flertal artiklar om Topelius författarskap på finska, svenska, franska och tyska. I artikelsamlingen Aaveita ja enkeleitä, lapsia ja sankareita. Näkökulmia Topeliukseen (Spöken och änglar, barn och hjältar. Synvinklar på Topelius) från 2002 har de centrala artiklarna bearbetats och samlats i en volym. Lehtonen studerar Topelius skönlitterära författarskap utan att kategoriskt skilja mellan litteratur för barn och litteratur för vuxna. Topelius framträder mera som en driven skönlitterär författare än som en sagofarbror. Maija Lehtonens artiklar har publicerats på svenska mellan 1987 och 2003. Hon analyserar bl.a. berättartekniken i Fältskärns berättelser, intertextualiteten hos Topelius, hans skräckromantiska noveller samt novellerna »Tant Mirabeau» och »Lindanserskan».

Topelius insatser som publicistisk nydanare analyseras med många belysande exempel av Clas Zilliacus i Opinionens tryck. En studie över pressens bildningsskede i Finland (1985).

Intresset för Topelius som samhällspåverkare har under de senaste åren resulterat i några betydande forskningsinsatser. Professorn i historia Matti Klinge har i sin forskning kontinuerligt tangerat Topelius liv, verk och betydelse för sin samtid. Också han har talat för att bilden av Topelius som enbart en sagofarbror bör omvärderas och kompletteras med bilden av en mångsidig samhällsaktör och påverkare. I monografin Idylli ja uhka. Topeliuksen aatteita ja politiikkaa från 1998 (svensk översättning: Idyll och hot. Zacharias Topelius – hans politik och idéer, 2000), placeras Topelius in i samtidens politiska och ideologiska debatt. Klinge visar att Topelius inte enbart var influerad av historieromantiska författare som Walter Scott, utan snarare i sin organiska historiesyn och sitt narrativa framställningssätt av de samtida fransmännen Victor Hugo, Jules Michelet och François Guizot.

Nils Erik Forsgård doktorerade 1998 med avhandlingen I det femte inseglets tecken. En studie i den åldrande Zacharias Topelius livs- och historiefilosofi. Forsgård gör en ingående idéhistorisk analys av den åldrande Topelius tankevärld med betoning på de antisemitiska inslag han ser i den. Studien förtydligar Topelius andliga och ideologiska omorientering från 1860-talet i en mer konservativ riktning och den lyfter fram många bibliska dimensioner i Topelius tankevärld.

Det som förenar den nyaste Topeliusforskningen är en strävan att levandegöra Topelius och hans tid och påvisa en ivrig och mångfasetterad verksamhet som var allt annat än statisk. Man har velat återskapa personen Zacharias Topelius i kött och blod framom gipsbysten av den blide stormannen.