Anvisningar  
Om Topelius
 

Institutioner


På Konstnärsgillets fester iscensatte Topelius tablåer med finska »folkdräkter» och historiska kostymer, själv skymtar han i bakgrunden. (SLS)

Topelius var medlem i ett stort antal föreningar och fria sammanslutningar. Ända från studentåren ingick han i den akademiska gemenskap som i Helsingfors samlades kring universitetet och de vetenskapliga föreningarna.

Universitetet

Topelius inskrevs som student vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Helsingfors 1833 och lämnade det som rektor 1878. En mängd av hans skrifter har en direkt anknytning till universitetet. Hans bana som litteratör började i den österbottniska studentavdelningen och han medverkade i dess skriftserie Joukahainen. Universitetsvärlden, studentorganisationerna och det akademiska livet var en fast punkt i Topelius intellektuella miljö. Han var under årtionden universitetets ledande tillfällesdiktare och skrev festdikter till promotioner och minnesfester. De stort upplagda promotionsdikterna 1844, 1853, 1890 och 1894 speglade brytningarna i sin tids idévärld i Finland. Hans många festtal och inskriptionstal som rektor gav motsvarande överblickar över idéer och samhällsutveckling.

Topelius akademiska dikter, tal och inbjudningsskrifter till olika festligheter utgavs traditionsenligt i tryck. Olika dagsaktuella motiv – som kvinnors rätt att studera eller den ständigt närvarande språkfrågan – från hans tid som professor och rektor överfördes ofta till diktform. Universitetets interna frågor behandlas i hans dagböcker och i Rektors enskilda diarium, som han förde 1875–1878.

Föreningar

Topelius gick i spetsen för de fria medborgarföreningarnas genombrott i Finland under 1800-talets senare del och redan som student på 1830-talet var han aktiv inom olika vetenskapliga föreningar. Föreningslivet har avsatt en mängd material i hans efterlämnade papper; han var den självskrivna festarrangören, talaren och tillfällesdiktaren. Föreningarnas verksamhetsfält har därför sin egen stora roll i Topelius skönlitterära verk och i hans insatser som publicist.

Finska konstföreningen och Konstnärsgillet

Topelius var livligt intresserad av bildkonst och engagerade sig för konst på alla områden som han behärskade, inom föreningarna, i pressen och genom uppmuntran eller idéer till konstnärerna. I en av Topelius anteckningsböcker finns bl.a. antecknat »Ämnen till taflor för Ekman». Topelius höga förväntningar på R.W. Ekman, liksom senare på Albert Edelfelt, gällde målningar med valda scener ur Finlands historia.

Finska konstföreningen grundades 1846 med avsikt att skapa ett nationellt konstliv i Finland. Föreningen ordnade utställningar, stödde unga konstnärer med stipendier och skapade småningom en egen konstsamling. Konstföreningen grundade också ritskolor i Åbo och Helsingfors. Topelius valdes in som suppleant i styrelsen redan vid det stiftande mötet och 1847 blev han föreningens sekreterare. Som sådan verkade han i 22 år till 1869.

Konstnärsgillet i Finland grundades 1864 som en fri förening för alla slag av artister, författare, musiker och konstvänner. Också Konstnärsgillet ville bidra till skapandet av ett nationellt konstliv och väcka allmänhetens intresse för konsten, men det skedde i högre grad på konstnärernas villkor än i den halvofficiella Konstföreningen, där få utövande konstnärer var medlemmar. Topelius var med om att grunda gillet och var dess ordförande i 25 år.

Konstnärsgillet ville skapa en närmare kontakt mellan konstnärerna och publiken. Mötena präglades av glad samvaro och ett mångsidigt program från konstens alla områden. Årsfesten firades den 5 februari, på J.L. Runebergs födelsedag, och bidrog på ett betydande sätt till kulten kring skalden. På årsfesterna framfördes tablåer, tal och musik av landets främsta förmågor. Topelius och Fredrik Cygnæus stod i centrum för gillets verksamhet och hade oftast ansvar för arrangemangen.

Konstnärsgillet tog initiativ till en slöjdskola i Helsingfors som från och med 1885 verkade under namnet Centralskolan för konstflit. Gillet och dess ordförande Topelius stod även bakom grundandet av Finska Artisternas och litteratörernas pensionsförening 1873. Både Konstnärsgillet och pensionsföreningen hade förebilder med samma namn i Stockholm.

Ett urval av Topelius förtroendeuppdrag i olika föreningar

– Societas pro fauna et flora fennica: ledamot 1834, sekreterare 1842–1847.
– Finska Litteratursällskapet: medlem 1840, grundade dess historiska sektion 1864 (omvandlad till Finska historiska samfundet 1875), ordförande 1882–1883.
– Finska fornminnesföreningen: grundare 1870, ordförande 1870–1875 och 1878–1879, även ledamot av Arkeologiska kommissionen vid dess grundande 1884.
– Finska konstföreningen: ledamot av direktionen 1847–1880, sekreterare 1847–1869.
– Konstnärsgillet i Finland: ordförande från dess grundande 1864–1889.
– Fruntimmersföreningen i Helsingfors: sekreterare 1853–1866.
– Nya Theatern: ledamot av direktionen 1860–1864.
– Majföreningen i Finland: stiftare och ordförande 1870–1879 – den första naturskyddsföreningen i Finland.
– Helsingfors djurskyddsförening: ordförande 1886–1895.

 

Bibliografi över Topelius akademiska dikter, tal och skrifter